fredag 26 oktober 2012

Sorg...

Idag var jag på begravning. Hon dog alldeles för ung. Hon är någons mamma, någons sambo, någons syster, moster, faster och gudmor! Hon är någons nära vän, kollega. Hon har många nära och kära. Idag samlades vi och tog farväl. Av alla oss som samlades på den vackra och av sorg fyllda stunden så finns många olika tankar och känslor. Sorg är en stor känsla idag. Sorgen kan inta oss och i rädsla vill vi kanske fly. När vi bär sorg, så låt oss känna sorgen, låt oss vara i den, andas i den och låt sorgen finnas. Alla dagar kanske det inte är lika lätt på grund av de åtaganden vi har i livet. Men när tiden finns, lev sorgen så kommer sorgen låta dig leva fritt.

I min tro finner jag tröst. Jag tror att allt har en mening. När vi dör är vi klara med vår uppgift i detta liv för vår själs utveckling. Vi har lärt det vi skulle lära och vi har gett det vi skulle ge. Vi som finns kvar har fått det vi skulle få. Nu kommer en ny uppgift att ta sig an för den som gått vidare. Vi som finns kvar tycker inte att det känns så. Livet känns orättvist för den som lämnat oss och för att vi får leva med saknaden. Sorgen är överväldigande kraftfull.

Om vi lyssnar riktigt noga så kan vi känna tröst då vi hör rösten från den som lämnat oss i vindens  viskningar. Vi kan se ansiktet i stjärnorna. Känna doften i brisen. Förnimma smekningarna mot vår hud. Känna själen nära vårt inre. Lyssna och känn närheten! 
De som lämnat oss finns där, nära nära! De stöttar oss, vägleder och ger oss det vi behöver på en ny nivå, när vi är närvarande och uppmärksamma i nuet. 

Kanske känner du  - Nej, så där tror inte jag! Så är det, jag har min tro och du har din. Det viktiga är att tro, inte vad tron har för innehåll. 

Sat Nam!

Med kärlek och värme,
Erika

1 kommentar:

  1. Så fint skrivet..det gick rakt in i hjärtat och berörde!

    Önskar dig en fin helg!

    Sat Nam

    Sofia

    SvaraRadera