onsdag 14 augusti 2013

Vänskap

Ja, tiden har gått sedan senaste inlägget. Närmare bestämt 9 månader. Vad hände?
Jo, jag var gravid, hade så många yogakurser samtidigt som jag jobbade på mitt vanliga arbete att jag valde att inte lägga tid på att skriva här. Nu är jag tvåbarnsförälder, äntligen. Två juveler får min tid. Vi lever här och nu, tillsammans!
Kommer jag att ha tid att skriva här nu? Det får vi se! Men jag har en intention om något inlägg var eller varannan vecka i alla fall. Något tänkvärt som finns i våra liv.
 
Just nu är det tänkvärda vänskap. Jag fick inspiration att skriva från en väldigt fin vän till mig som även hon bloggar. Hennes blogg: www.turkungar.blogspot.com Gå gärna in och läs om du är intresserad av kultur och familjeliv. Just nu befinner hon sig i Turkiet tillsammans med sin familj.
 
Vi delar många härliga men även några kluriga erfarenheter utifrån att pappan till hennes barn är från Turkiet, vilket min äldsta sons pappa också är. Vilket som, hon är en mycket nära vän.
En vän som jag känner den största ödmjukhet inför. Vänner är människor som accepterar dig precis såsom du är, vad du än gör och hur du än är. Vänner är människor som finns där, även om det dröjt ett år sedan ni sist hade kontakt. Vänner ställer upp när det behövs. Vänner är ärliga mot varandra. För många kan det vara svårt att vara vän, svårt att klä av fasaden. Men i vänskap kan vi våga vara "nakna" utan försköning och utan att tänka på: "vad ska hon eller han tänka om detta?". Du litar till att hon eller han accepterar dig, även om de inte känner likadant.
 
I vänskap kan jag vara i min nakenhet, ärlighet och känna att jag inte blir dömd hur tokig jag än är. I vänskap finns tillit. Vänner som uppskattar mig som jag är, vänner som jag uppskattar precis som de är. Vi har alla våra utvecklingsområden och i vänskap kan vi visa dessa och få stöd i att gå vidare och ta nästa steg. Men tar vi inte steget så accepteras vi ändå. Vi inspireras av varandra, vi ger och får. Vi delar.
 
Det är vänskap jag vill förmedla via yogan som jag undervisar. Kanske finns fler fina ord för detta? Men jag kallar det vänskap och kärlek. Jag vill dela med mig av min vänskap till dig. Jag vill få se dig som du är. Jag visar mig såsom jag är. Jag möter dig dig med acceptans och ödmjukhet, vart i livet du än befinner dig. Jag vill finnas vid din sida när du vill utvecklas. Jag finns kvar om du står kvar. Jag inspireras av dig och du är min lärare.

 

Stoppa dina bara fötter i jorden, stå stadigt och lita till att din ärlighet och tillit till livet tar dig framåt!
 
Med värme,
Erika